En diskussion och en Veronica...

Igår var det en hemmafest hos en väninna igen. Det var trevligt, men en diskussion som togs upp urartade totalt och jag blev uppriktigt ledsen. Riktigt ledsen!

Jag ska inte ta upp några detaljer här och nu eftersom det är ointressant... Men det är skönt att bara skriva ut det här. Blir som en ventil på något vis. Det är väl delvis därför jag har den här bloggen, den är en ventilator och jag kan kräka ur mig mina känslor. Dock får man väl tänka efter före, så man inte skriver något olämpligt eller kränkande. Tänker inte bli en sådan person.

Tyvärr är det många som "bloggar" så, genom att kränka andra och på så vis få uppmärksamhet. "All publicitet är bra publicitet"? Jag tycker faktiskt inte det. Folk framställer sig själva som korkade... Och det som skrivs på nätet finns ju alltid kvar.

Typexempel på detta är ju storbloggarna (fjortisbloggarna)... Fastän jag inte tycker om hur de skriver, så kan jag inte riktigt låta bli att kika in på deras bloggar då och då. Därmed har ju fröknarna lyckats! Så i deras fall är väl "all publicitet bra publicitet"?

Hursom, något som trots allt gjorde mig glad igår på festen var kommentarerna kring min tatuering. Jag lyckades hitta på en topp i garderoben som är mer urringad i bak på ryggen och tatueringen skymtade däri. Det var några stycken som var mycket nyfikna och tyckte att den var jättefin. Det är alltid roligt att höra!

Jag ska ta en ny bättre bild på den, nu när den nästan är färdigläkt så ska ni få se slutresultatet.

Nya tatueringsdrömmar har redan börjat gro i mitt huvud och en eventuell påbyggnad på den befintliga är väl eventuellt en plan. Men det får bli när jag är rik.

Jag skulle vilja göra en liten tatuering också, blomman Veronica (bilden). Då min bästa vän heter Veronica och jag skulle vilja ha något som symboliserar henne på något vis. Bättre med en blomma än ett namn känner jag.

Veronica är mycket speciellt för mig, och vi har gått igenom mycket tillsammans. Både med- och motgångar. Hon har alltid funnits där för mig. Vi har tjafsat, bråkat och skällt, men alltid blivit vänner igen. Jag vet vart jag har henne och kan lita på hennes ärliga åsikter. Inget skitsnack, bara en riktigt bra vän som jag vet kommer att finnas med i resten av mitt liv.